, , ,

Höstens akustikkurs 17/10 eller 19/10 2017

Nu är det dags för akustikkurs hos oss vid natursköna Hornborga.

En heldag med matnyttig kunskap om ljud, rumsakustik samt åtgärdstips.
Detta går vi igenom:

  • Grundkunskaper i akustik och undertak.
  • Gällande standarder för byggakustik och krav enligt BBR.
  • Undertaksleverantörer på svenska marknaden.
  • Vårt unika beräkningsprogram för rumsakustik.
  • Se hur vår produktion av ljudabsorbenter går till.
  • Praktiska mätningar tillsammans av ljudnivå, stegljud, ljudreduktion och efterklangstid.

Vi delar med oss av vårt arbetssätt kring ljudproblem.
Ta gärna upp Era aktuella ljudproblem för diskussion.

Begränsat antal platser.

Detta ingår i kursen:

  • Kursmaterial
  • Fika
  • Lunch
  • Beräkningsprogram

Kursavgift: 500:-exkl. moms.

ANMÄLAN TILL AKUSTIKKURS

av
,

Ny prislista 1 april 2017

Vi tackar våra kunder för visat förtroende föregående år och blickar nu framåt mot nya projekt och utmaningar.
Försäljningen av våra nyare designprodukter; Absoflex Flex, Akustiktavla, Absoflex Valvett och Textildraperi med flera fortsätter att öka och i samma takt utvecklar vi vår egen produktion. Våra trotjänare till produkter; Palett, Sonett, Renett och Sport finns allt jämnt kvar i vårt sortiment.

Vi aviserar härmed om ny prislista för Absoflex produktsortiment som är giltig från 1 april 2017 med vissa prisjusteringar, som främst är till följd av ändrade råvarupriser och utvecklad produktion.

Kontakta info@absoflex.se om prislista önskas.

av

Textilier absorberar lite ljud

Ett ”vanligt” bomullstyg har en viss påverkan av ljudmiljön. Mätning av efterklangstiden gjordes med och utan ett tygstycke på väggen. Mätresultatet presenteras i diagramform nedan. En viss skillnad i efterklangstid kan konstateras för oktavbanden 1000, 2000 och 4000 Hz. Övriga oktavband är i det närmsta opåverkade.

Väggarna i det aktuella grupprummet är gjorda av hårda byggnadsmaterial (tegel med puts) vilket i kombination med den förhållandevis höga takhöjden bidrar till en lång efterklangstid för 125, 250 och 500 Hz.

Om rummet hade försetts med ljudabsorbenter som dämpar lågfrekvent ljud istället hade rumsakustiken blivit bättre och behagligare.

För att rätta till lokalen behövs basabsorbenter. Exempelvis:  Absoflex Corner.

av
,

Vårens akustikkurs 28/3 eller 30/3 2017

Nu är det dags för akustikkurs hos oss vid natursköna Hornborga.

En heldag med matnyttig kunskap om ljud, rumsakustik samt åtgärdstips.
Detta går vi igenom:

  • Grundkunskaper i akustik och undertak.
  • Gällande standarder för byggakustik och krav enligt BBR.
  • Undertaksleverantörer på svenska marknaden.
  • Vårt unika beräkningsprogram för rumsakustik.
  • Se hur vår produktion av ljudabsorbenter går till.
  • Praktiska mätningar tillsammans av ljudnivå, stegljud, ljudreduktion och efterklangstid.

Vi delar med oss av vårt arbetssätt kring ljudproblem.
Ta gärna upp Era aktuella ljudproblem för diskussion.

Begränsat antal platser.

Detta ingår i kursen:

  • Kursmaterial
  • Fika
  • Lunch
  • Beräkningsprogram

Kursavgift: 500:-exkl. moms.

ANMÄLAN TILL AKUSTIKKURS

inbjudan_kurs_2017

av
,

Höstens akustikkurser är fullbokade!

Höstens kurstillfällen är nu fullbokade. Vi planerar vårens kurser till 28/3 och 30/3 2017.

Nu är det dags för akustikkurs hos oss vid natursköna Hornborga.

En heldag med matnyttig kunskap om ljud, rumsakustik samt åtgärdstips.
Detta går vi igenom:

  • Grundkunskaper i akustik och undertak.
  • Gällande standarder för byggakustik och krav enligt BBR.
  • Undertaksleverantörer på svenska marknaden.
  • Vårt unika beräkningsprogram för rumsakustik.
  • Se hur vår produktion av ljudabsorbenter går till.
  • Praktiska mätningar tillsammans av ljudnivå, stegljud, ljudreduktion och efterklangstid.

Vi delar med oss av vårt arbetssätt kring ljudproblem.
Ta gärna upp Era aktuella ljudproblem för diskussion.

Begränsat antal platser.

Detta ingår i kursen:

  • Kursmaterial
  • Fika
  • Lunch
  • Beräkningsprogram

Kursavgift: 500:-exkl. moms.

ANMÄLAN TILL AKUSTIKKURS

Akustikkurs hösten 2016 - FULLBOKAT

av
,

Ny Mätutrustning

Mätutrustning Akustik Buller

Mätutrustning

Absoflex gör fler och fler mätningar och detta ställer krav på vår utrustning därför har vi tagit ett rejält kliv och uppdaterat vår ljudmätningsutrustning.  För att bredda vår kunskap om ljud har vi bland annat införskaffat en stegljudsapparat. Med hjälp av denna har vi tänkt lära oss mer om ljudspridning via exempelvis betongplattor och bjälklag. Vi har även investerat i en ny rundstrålande högtalare för ljudmätning av luftljudisolering, ljudreduktion och efterklangstid. På företaget är vi 5 personer som gör ljudmätningar i samband med ljudutredningar/offerter eller eftermätningar, detta resulterar i att vi gör tusentals ljudmätningar om året. Främst mäter vi efterklangstid men vi mäter även reduktion genom väggar/bjälklag och det är ett område där vi får fler och fler uppdrag. Numera har vi flera kompletta utrustningar som kan mäta efterklangstid/reduktion/ljudnivå samt stegljud.

Kontakta oss gärna om ni behöver hjälp med en ljudmätning eller åtgärdsförslag.

av
,

Rumsakustik & efterklangstid

Rumsakustik är något som alla påverkas av. Vi människor påverkas både fysiskt och psykiskt av ljudmiljön, ibland utan att vi tänker på det. Vad är det egentligen som påverkar god eller dålig ljudmiljö? Vad är rumsakustik? Kan vi mäta akustiken i en lokal?

Ljud är tryckförändringar/vibrationer av luftpartiklar. Vibrationer mellan partiklar leds genom longitudinella vågor genom luft. Då vågen når ett hinder som t.ex. en vägg, reflekteras en del av ljudet tillbaka i rummet. En annan del fortsätter genom väggen och resten absorberas av väggen.

Taluppfattbarhet, ljudnivå och efterklangstid är uttryck som beskriver ljudets egenskaper och ger möjligheten att beskriva ljud med siffror. På B&L Lund, Absoflex, fokuserar vi mestadels på efterklangstiden. Efterklangstid är enligt definition den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 dB sedan en ljudkälla stängts av. Enkelt sagt är det ljudets eko i ett rum. Efterklangstiden är frekvensberoende, vilket innebär att ljudet tystnar olika  snabbt beroende på frekvens. Vid analys av efterklangstiden används Sabines formel:

Namnlös

Namnlös 

Den absorberande ytan (A) är en kombination av avgränsande ytors förmåga att leda ljudet vidare samt absorbera . Om ett rums avgränsande ytor har en hög absorptionskoefficient har rummet en stor absorberande yta, vilket ger rummet en kort efterklangstid. Vid mätning av efterklangstiden studeras olika frekvensers förmåga att absorberas av byggnadsmaterialet. Detta medför att varje frekvens har en egen efterklangstid och därmed också en egen absorberande yta. För att få en god rumsakustik eftersträvas en jämn absorption för de hörbara frekvenserna.

Vi på B&L Lund erbjuder ljudmätningar av efterklangstid i olika typer av lokaler, främst skollokaler. Tveka inte på att slå oss en signal om du är intresserad.

av

Ljudisolering

Ljudisoleringsproblem är inte enkla att lösa tyvärr. Det går inte att lösa bara genom att sätta upp ljudabsorbenter.

Ljudet transporteras genom väggar, golv och tak. Det gäller att ha bra byggmaterial som är ljudisolerande. Det är svårt att veta hur man ska göra. Bor man också i lägenhet, blir det svårare eftersom man inte är ensam i huset. Oftast har man inte rätt till att ändra i byggkonstruktioner.

Ljudisolering är att man vill stänga ute ljud, stoppa ljud från att ta sig vidare genom väggar, tak och golv.

Våra kollegor Gyproc är duktiga på detta med ljudisolering, de har mängder med bra information på deras hemsida: www.gyproc.se

De har en sida med massa vanliga frågor som de har besvarat: Gyprocs vanliga frågor

De har även en handbok för hemmet som man enkelt kan läsa på nätet:

Gyprocs handbok för hemmet

Har du problem med dålig ljudisolering? Så tycker jag att du ska läsa den information som Gyproc har på sin hemsida, den är väldigt tydlig.

av

Hur ser ljud ut?

Svt har med Hjärnkontoret en liten frågelåda för barn, i denna video visar de på ett pedagogiskt sätt hur ljud ser ut. Helt klart sevärd.

 Hur ser ljud ut?

av

Ljudabsorption – veckans term inom akustik

Ljudabsorption är det som vi arbetar dagligen med. Vi tar fram lösningar för att ljudet ska dämpas i befintliga lokaler. När ljud i form av ljudvågor studsar mot en vägg så är det olika mycket ljud som dämpas alternativt studsar tillbaka in i rummet. Det som påverkar är materialet i väggen, betong och andra hårda byggmaterial dämpar näst intill inget av ljudet utan det fortsätter att breda ut sig i rummet. Det som är bättre som byggmaterial är trä och gips.

När ljud absorberas omvandlas det till värmeenergi = ljudabsorption.

I vår bransch pratar man om absorptionsfaktorer, det är ett värde på hur bra ett material är på att dämpa ljud. Tar man betongväggen igen som exempel så har den en absorptionsfaktor mellan 0,01 och 0,02. Absorptionsfaktor 1 är max när man pratar om detta.

Om betong är det sämsta man kan ha i ljudabsorptions grad, så är så kallade porösa material bäst. Med porösa material menar man mineralull, som till exempel glasull och stenull.

Effekten av absorptionen påverkas av flera faktorer:

  • Frekvensberoende, absorptionsförmågan är olika över ljudets frekvenser.
  • Tjockleken, påverkar också hur bra materialet dämpar ljud
  • Montagesätt, samma material kan ge olika effekt beroende på hur och var man monterar den.
av
,

Att dämpa ljud och buller i ett rum

När ljud uppstår i ett rum kommer det att färdas fram i rummet. När ljudvågen sedan når en vägg så kommer en del av ljudet studsa tillbaka in i rummet, en del kommer att absorberas av väggen och en del kommer att åka igenom väggen.

Hur mycket av varje del som absorberas eller studsar tillbaka in i rummet beror på vad det är för material i väggen. Det finns uppmätt absorptionsfaktorer för olika byggmaterial som talar om hur mycket som absorberas. Absorptionsfaktorn är från 0 till 1, där 0 är att allt ljud studsar vidare och 1 är att ljudet absorberas till 100%.

Absorptionsfaktorn är nära noll för hårda ytor, till exempel betong, tegel, putsad tegel eller lättbetong. Material som är bra på att dämpa ljud är porösa material såsom mineralull. De olika materialen är olika bra på att dämpa vid olika frekvenser.

Material Frekvens i Hz
125 250 500 1000 2000 4000
Betong 0,01 0,01 0,02 0,02 0,03 0,03
Parkett på  reglar 0,20 0,15 0,12 0,10 0,08 0,07
Mjuk matta på betong 0,09 0,08 0,21 0,26 0,27 0,37
Linoleum på betong 0,02 0,02 0,03 0,03 0,04 0,04
Mineralull, 3cm, dikt an 0,12 0,24 0,50 0,80 0,86 0,88
Mineralull, 10cm, dikt an 0,40 0,65 0,90 0,92 0,95 0,99
Bomullsgardin, draperad 0,12 0,20 0,42 0,53 0,64 0,62
Öppet fönster, i teorin 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00

Tabellen ovan visar lite olika absorptionsfaktorer för olika material, bara så att du får en uppfattning om vad som är bra.

Nu ska jag återkomma till rubriken: att dämpa ljud.

Idag är det många som gillar stilrena hus i betong och  med öppna planlösningar. Man tror sig skapa sitt drömhus, men upptäcker sedan att ljudmiljön är outhärdlig.  För att skapa en trevlig ljudmiljö i dessa hårda hus krävs tyvärr en hel del ljuddämpning.

Hur dålig ljudmiljön är beror också på hur stor volymen är i rummet. Med öppen planlösning mellan kök och vardagsrum kan volymen bli stor. Ju större volym desto mer ljuddämpning krävs det för att skapa en bra ljudmiljö.

Tyvärr är det så att man inte vill förstöra utseendet i sitt hem allt för mycket, men för att dämpa det tråkiga ljudet krävs det tyvärr mycket ljuddämpning.

Det som vi brukar rekommendera är att tillföra 40% av den totala ytan i rummet som ljuddämpning. Alltså om du har ett rum som är 40kvm stort så rekommenderar vi att man tillför 16kvm med ljudabsorbenter. Ljudabsorbenter i detta fallet är 50mm tjocka skivor med mineralullsskivor som kärna. Detta gäller rum med normal takhöjd upp till 2,5m.

Högt till tak

Det är även vanligt med hög takhöjd idag, ett sådant rum vill vi tillföra ytterligare 10% av ytan som absorption. Dessa sista 4kvm med ljudabsorbenter bör användas som väggabsorbenter. De första 16kvm kan man fördela jämt i taket.

Ser man till storleken på våra ljudabsorbenter så skulle det behövas 16-17st absorbenter av den stora skivan som är 1200x1000x50mm för att få bra ljudmiljö i ett rum på 40kvm med hög takhöjd.

Slutsats

Det bästa och enklaste vore om man hade kunskap om akustik och ljuddämpning när man funderar på att bygga nytt innan man börjar titta på hus. På så vis kan man välja byggmaterial som skapar bra akustik och även planlösningar som inte blir allt för öppna.

Annars så kan man lösa det med ljudabsorbenter i efterhand, men det är frågan om det var det man hade tänkt sig när man började titta på hus.

av

Angående ljudnivåmätare inom förskolansvärld

Under senaste veckan har Simon gått in lite djupare på det här med ljudnivåmätare i förskolor. Vi arbetar inget med ljudnivåmätare utan vi arbetar med rumsakustiken och efterklansgtiden i förskolelokaler. Vi har varit kontakt med en kommun som har använts sig av en så kallad dosimeter. Det är en ljudnivåmätare som antingen personalen eller barnen har på sig för att mäta ljudnivån som de utsätts för. Denna kommun har i samarbete med en arbetsmiljöingenjör mätt ljudnivån med hjälp av dosimeter på lärarna. Det som de kom fram till var att ljudnivån var för hög och de har sedan tagit fram specialhörselskydd till lärarna som ska ta bort ljud över 75dBA.

Men barnen?

De löser problemet för lärarna men barnen utsätts för samma ljudnivå och är inte skyddade. Detta kan ju tyvärr sluta med att lärarna kan skrika högre på barnen samtidigt som deras hörselskydd räddar deras hörsel men inte barnens. Mycket märkligt tycker vi att man löser det på detta sätt, för det är inte lösning av problemet. Det man gör är att man ser till att klara det som arbetsmiljöverket ställer som krav och det täcker inte in barnens situation.

Gula hörselskydd

Hörselskydd till lärare?

 

En anledning till att det krävs ljudnivåmätningar är att barngrupperna blir större vilket resulterar i högre ljudnivåer. Klart att det är jobbigt att gå en hel dag i oljud, men man måste se till både lärarna och barnen. Mindre barngrupper ger säkert mer positiva effekter än sänkt ljudnivå, alla skulle må bra av det.

Klassrum med elever

Mindre barngrupper vore bra för alla.

Negativa effekter av hög ljudnivå

De negativa effekter som man kan råka ut för när man utsätt för höga ljudnivåer är bland annat tinnitus, hörselnedsättning, trötthet, sömnstörning och en ökad stress.

Arbetsmiljöverket har som krav att man inte ska utsättas för ljudnivåer på 85dBA under mer än 8 timmar, detta gäller alltså arbetslivet och inte barnen i förskolan. Däremot rekommenderar miljönämnden att barn inte ska utsättas för 75dBA under mer än 8 timmar. Detta beror nog på att barn är känsligare än vad vuxna är mot höga ljudnivåer. Hörsel blir sämre ju äldre man blir och som nyfödd har man den bästa hörseln.

Det finns en hel del mindre åtgärder man kan göra för att påverka till en bättre ljudmiljö för både lärare och barn, gå gärna in och läs mer på följande sida:

Tips för skolor

av

Höra skillnader på olika ljudmiljöer

Hörselskadades riksförbund och deras kampanj Befria Samtalet har varit igång under föregående år och även nu in på detta året. De har en väldigt matnyttig hemsida med mycket information som vi gärna rekommendera att ta en titt på: www.befriasamtalet.se

Klassrum med elever

De har även ute en så kallad ljudsimulator som man kan testa, med den kan man höra skillnader mellan bra och dålig ljudmiljö. Men även hur hörselskadade upplever samma lokal och situation, vilket är annars svårt för en normalhörande människa att förstå.

Testa Befria Samtalets ljudsimulator här: http://www.befriasamtalet.se/ljudmiljosimulatorn

Gula hörselskydd

av

Decibel – vad är det?

Decibel är ett så kallat logaritmiskt mått, som mäter ljudnivåer. För att förklara hur en logaritmisk skala fungerar så är det enklast att ge några exempel. Om ljudeffekten ökar med 3decibel så är det en fördubbling av ljudeffekten. Det innebär att 65decibel är dubbelt så starkt som 62decibel.

Ljud är tryckvariationer i luften, dessa kallas för ljudvågor.

Amplitud är ljudets styrka och det är det som är decibel.

Frekvens är ljudets tonhöjd och anges i Herts (Hz). Ju fler hela svängningar under 1 sekund, desto högre blir ljudets tonhöjd. Hög tonhöjd är ljusa ljud som kallas diskanttoner. Låg tonhöjd är då mörka ljud och kallas för bastoner.

Örats dynamiska arbetsområde är mycket stort. Förhållandet mellan ljudtrycket vid smärtgränsen och det nätt och jämt uppfattbara ljudtrycket, är mer än ett till en miljon! För att anpassa mätskalan till örats stora arbetsområde samt till hur vi upplever styrkan hos ljud med olika ljudtryck används en logaritmiskskala för att beskriva ljudets styrka.

Ett normalt samtal brukar ha en ljudstyrkenivå mellan 60-70decibel.

Örats känslighet varierar med ljudets frekvens.

Som ett riktvärde gäller att en ökning av ljudtrycksnivån med 8-10decibel av de flesta människor upplevs som en fördubbling av hörselintrycket, det vill säga ljudet upplevs som dubbelt så stark.

En decibelskala

En decibelskala över olika ljud och dess ljudstyrka.

av

Efterklangstid – Vad är det egentligen?

Vi som arbetar dagligen med att förbättra akustik, vet precis vad alla termer betyder. Vilket inte är lätt för alla att veta, vi blir lätt lite hemmablinda i det vi gör.

Efterklangstid är en term som vi arbetar väldigt mycket med, det är ett mått på hur akustiken är i ett rum eller lokal. Den talar om hur lång tid ljudet hänger kvar i rummet efter det att man stängt av en ljudkälla. Till exempel när man smäller en ballong, hur länge smällen ligger kvar i rummet – det är efterklangstid.

Örat arbetar ihop med hjärnan och dessa tillsammans sållar bort så kallat gammalt ljud, detta gör att vi enbart uppfattar det nyaste ljudet hela tiden. När en lärare står och pratar inför sin klass så hör vi bara det som hon /han säger för tillfället, trots att det studsar runt massor med gammalt ljud. Vistas man i ett rum där det tar väldigt lång tid för ljudet att tystna så blir det jobbigt för hjärnan att hela tiden bearbeta detta. Det blir svårare att koncentrera sig och tröttheten kommer snabbare.

Vi är ofta ute och gör ljudmätningar, det vi mäter då är efterklangstiden. Det vi gör är att vi har ett instrument som mäter efterklangstid och vi har en startpistol. Vi skjuter ett skott med startpistolen, sedan mäter instrumentet efterklangstiden. Den mäter snabbt hur lång tid det tar för ljudet att sjunka 60dB. På så vis får vi fram ett resultat som talar om vilken efterklangstid det är för varje frekvens mellan 63Hz till 8000Hz. Det frekvenser som det finns krav enligt den Svenska Standarden är från 125Hz till 4000Hz, så det är dessa frekvenser man arbetar med.

Simon mäter efterklangstid i ett klassrum

Simon mäter efterklangstid i ett klassrum

Bilden ovan är på när Simon mäter efterklangstid på ett gymnasium. Denna gång testar han att smälla med en pappgodispåse.  Det behöver inte alltid vara med en startpistol, det ser inte alltid så bra ut med en revolver som det ser ut som .

Diagram på hur vi arbetar med efterklangstidPå bilden visar ett diagram som vi lämnar över till kund, där det röda strecket är vad ljudmätningen visade, det gröna strecket är vilket krav den Svenska Standarden ställer på en sådan lokal, i detta fall ett klassrum, till slut visar det blåa strecket på beräknad efterklangstid ifall man monterar de absorbenter som vi rekommenderar. Ifall vi monterar upp absorbenter så brukar vi även åka i efterhand och göra en ny ljudmätning för att säkerställa att vi håller det vi lovar.

av