Ljudabsorption – veckans term inom akustik

Ljudabsorption är det som vi arbetar dagligen med. Vi tar fram lösningar för att ljudet ska dämpas i befintliga lokaler. När ljud i form av ljudvågor studsar mot en vägg så är det olika mycket ljud som dämpas alternativt studsar tillbaka in i rummet. Det som påverkar är materialet i väggen, betong och andra hårda byggmaterial dämpar näst intill inget av ljudet utan det fortsätter att breda ut sig i rummet. Det som är bättre som byggmaterial är trä och gips.

När ljud absorberas omvandlas det till värmeenergi = ljudabsorption.

I vår bransch pratar man om absorptionsfaktorer, det är ett värde på hur bra ett material är på att dämpa ljud. Tar man betongväggen igen som exempel så har den en absorptionsfaktor mellan 0,01 och 0,02. Absorptionsfaktor 1 är max när man pratar om detta.

Om betong är det sämsta man kan ha i ljudabsorptions grad, så är så kallade porösa material bäst. Med porösa material menar man mineralull, som till exempel glasull och stenull.

Effekten av absorptionen påverkas av flera faktorer:

  • Frekvensberoende, absorptionsförmågan är olika över ljudets frekvenser.
  • Tjockleken, påverkar också hur bra materialet dämpar ljud
  • Montagesätt, samma material kan ge olika effekt beroende på hur och var man monterar den.
av

Referens Duveholmsgymnasiet, Katrineholm

Vi fick i uppdrag att åtgärda den hårda ljudmiljön som var i deras stora ljusgård. Med en total rumsvolym på 2340m3 och långa efterklangstider krävdes det väldigt många ljudabsorbenter.

Vi monterade 197st absorbenter av olika slag, väggabsorbenter, basabsorbenter och även absorbenter som hängdes som ”bafflar” i taket.

I diagrammet nedan visar efterklangstiderna, både före och efter montage.

Efterklangstider Duveholmsgymnasiet, Katrineholm

Efterklangstider Duveholmsgymnasiet, Katrineholm

 

Så här ser det ut efter montage, ganska läckert ändå!

[slideshow id=5]

av

Referens Norrköping Karlshovsskolan

Simon på AbsoflexSimon var och besökte denna skola i april 2011, för att göra ljudmätningar och lämna förslag på åtgärd. Det var nästan två identiska rum som han mätte i, det var efterklangstid han mätte. I dessa två rum var efterklangstiden ojämn och framförallt väldigt lång i de låga frekvenserna, 125-250Hz.

 

När det gäller efterklangstider för till exempel skolor och förskolor, så finns det en svensk standard som vi arbetar mot. På så vis vet vi vilka efterklangstider vi ska sträva mot.

I skolans värld är det oftast så kort efterklangstid som möjligt, samt att det ska vara jämt dämpat över alla frekvenserna. De frekvenser vi mäter är från 125Hz till 4000Hz, som kommer att visas i diagrammen över detta referensobjekt.

Dessa två rum visade på att ljuddämpning var bra i de höga frekvenserna från 1000Hz upp till 4000Hz. Problemet var att alla basljuden hade längre efterklangstid och det gör att rummet upplevs som obehagligt när man är lite fler elever i samma rum.

Rum Byggrummet

Detta rum är 22kvm stort men med lutande takhöjd, så volymen i rummet är på 65m3. För att få ner efterklangstiden i de låga frekvenserna monterades följande produkter:

4st Palett tak med diktbyglar, format 1200x1000x50mm

3st Anslagstavlor/väggabsorbenter, format 1200x1000x50mm

3st Corner, format 1200x600x150mm

Bilder efter montage:
[slideshow id=3]
Efterklangstidsresultat:

Efterklangstider Karlshovsskolan byggrummet

Efterklangstider Karlshovsskolan byggrummet

Rum Pysslan

Detta rum är lite större än det tidigare och är på 34kvm och med en volym på 101m3. För att rätt till efterklangstiden i detta rum så monterades det upp följande produkter från Absoflex:

4st Palett tak dikt an, format 1200x1000x50mm

4st Palett tak dikt an , format 1200x600x50mm

3st Anslagstavlor/väggabsorbenter, format 1200x1000x50mm

4st Corner, format 1200x600x150mm

Bilder efter montage:
[slideshow id=4]
Efterklangstidsresultat:

efterklangstid pysslan karlshovsskolan

Efterklangstid pysslan karlshovsskolan

av

Bullerkartor

Jag har sett bullerkartor tidigare men i lördags när jag läste GP (Göteborgs-Posten), så var det en journalist som hade tagit sig ut på ljudsafari i Göteborg. Jag har helt enkelt kollat vidare på detta med bullerkartor.

Artikeln i GP hänvisar till en rapport som länsstyrelsen i Västra Götaland gjort:

Tysta områden i Västra Götalands län

Först tänkte jag att det är bra det kommer fram sådana här rapporter, men sedan upptäckte jag att den gjordes 2001, vilket är 10år sedan. Visst den är bra men jag börjar undra om det har ändrat sig åt rätt håll med mindre buller eller om det fortsätter att bli mer buller.

Tystnad, eller frihet från buller definieras som ett område där ljudnivån som vi människor skapar är högst 30 dBA. Nu medan jag sitter här en fredagseftermiddag på jobbet, så ligger vår ljudnivå på 40-50 dBA. Vi är 3st som sitter här nu och det är ganska lugnt och skönt. Men jag vet att jag brukar reflektera över hur tyst det blir när vi stänger av våra datorer. Störst skillnad gör det när vi råkar ut för strömavbrott för då tystnar allt som styrs av el.

Vi är väldigt befriade från buller, eftersom vi befinner oss på landet, men jag vet hur det kan vara att bli störd av trafiken som går utanför sovrumsfönstret.

Även Stockholmsstad har lagt ut bullerkartor:

http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Trafik-och-resor-/Trafik-och-miljo/Trafikbuller/Bullerkartor/

av